Jag mötte upp min pappa, alltså världens bästa, vid Nybrokajen och så sprang vi till Djurgårdsbrunn och tillbaka. Totalt blev rundan nästan 9km och det var helt underbart att springa utomhus; utan stress, utan prestation. Vi tänkte dock mycket på tekniken idag. Min pappa har äntligen, enligt honom själv, kommit på att vara rakare i ryggen, höja blicken, trycka fram höften och försöka ha en rak linje mellan öron, axlar, höft och fötter för att få en bättre, och rätt beroende på vem man frågar, löpteknik. Även försöka “rulla” mindre på fötterna och springa mer på främre delen av foten. Runday-tjejerna har varit på mig om detta så det är något jag också alltid tänker på när jag springer, och att jag även när jag blir trött alltid måste försöka hålla tekniken för att inte belasta delar av kroppen som jag sen får ont i. Det är inte så lätt som det låter, men vi jobbar på det jag och pappa

Nu måste jag ut i solen igen, men i ett definitivt lägre tempo. Det blir en kaffe i solen med en kompis.

Kram på er!

/L